Det ständigt pågående hemfridsbrottet

Jag har satt upp en stor, vacker skylt på ytterdörren med texten ”Ingen reklam, tack!”. Jag har sagt upp mitt fasta telefonabonnemang, som nyttjades flitigt av telefonförsäljarna, trots NIX-registret. Alla företag som ingår i en koncern blir man uppenbart kund hos i samma ögonblick som man blir kund i ett av dotterbolagen, så då gäller inte NIX.

Som egen företagare, trots min ganska blygsamma omsättning, blir jag ofta uppringd av diverse ganska misslyckade försäljare. Idag hade jag en kille från Göteborg som sa ”faktiskt” i varje mening. Jag hörde inget annat. Tror att han ville ha Tekniksamariten på de små blocken som avdelar kundernas varor på snabbköpens löpande band i kassorna  – för det facila priset av 1900 kr/månad. Jag sa ”faktiskt” nej.

Varför kan inte företagen ha varsin egen säljkår? De som ringt mig hittills har varit riktigt usla och tjejen som ringde efter ”faktiskt”-killen idag lät som om hon ringde från Fantomen-grottan med Guran stojande och skrattande en halvmeter från luren. Det kallas visst callcenter. Att de inte gör bättre research innan de ringer en egen företagare. Kolla min omsättning! Vill jag betala tiodubbla årsomsättningen i månaden för marknadsföring?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *