Tre dagar – tre datorer

För två veckor sedan bestämde jag mig för att jag ville ha en ny, snabbare dator. Så här i efterhand kan jag undra om det beslutet var särskilt väl förankrat.

Jag köpte en Asus med god prestanda. Det är ett känt märke och de lär ska vara tysta, vilket jag uppskattar då datorn ofta agerar musikserver med Spotify i bakgrunden. Jodå, den var tyst och snäll, men uppvisade ofoget att ge mig en ”blåskärm” då och då. Dels anser jag att det är ett oanständigt beteende hos en dator, fullt ekvivalent med att ge någon ”fingret”, dels ett tecken på att något är allvarligt fel. Med det sistnämnda i åtanke (lite oförskämdhet kunde jag ha levat med) packade jag ner allt i kartongen igen, så gott det gick.

De som packar datorerna gör inget annat och kan få ner en kamel i ett mjölkpaket, så att det ändå ser bekvämt och genomtänkt ut.

Väl tillbaka i butiken får jag ett trevligt bemötande, som alltid på NetOnNet. Det är inga problem att få pengarna tillbaka, men jag kanske vill se mig omkring efter en annan modell? Jodå, så klart vill jag det. Efter en stund har jag plockat ut en MSI med toppgrafik och fin full-HD-skärm. 1000 kronor tillbaka dessutom.

Glad i hågen ger jag mig hem och packar upp underverket. Den startar snällt, ger mig inget virtuellt långfinger i ansiktet och allt verkar som det ska. Det medföljer ett s.k. benchmark-program för att demonstrera datorns ypperliga grafikkretsar, men när jag testar blir flygturen i det virtuella landskapet väldigt hackig. Jag tänker att det nog är någon drivrutin eller inställning som behöver fixas.

Jag har skaffat hem några minneskretsar extra, för jag vill att det ska gå fort. Datorn öppnas upp, trots den gnälliga lappen över en av skruvarna: ”Guarantee void if tampered”. Fritt översatt ”bort med tassarna, annars får du inte en spänn”. Jag sätter minnet på plats och skruvar ihop datorn igen. Allt flyter på som det ska vid surfning och ordbehandling, men grafiken är fortfarande skum. Jag tittar in i Enhetshanteraren, där alla datorns komponenter listas upp. Det sitter en gul varningstriangel med ett utropstecken vid raden för grafikkortet! Blodet frös till is!

Kod 43. Den här enheten har stoppats eftersom ett fel har rapporterats.

Det allvetande internet ger alla möjliga förslag på vad jag kan göra, men de allra flesta skrockar hånfullt och säger ”släng skräpet”. Jag lyssnar först på de något mindre cyniska problemlösarna, som tipsar om nya drivrutiner och/eller nytt BIOS. Det sistnämnda ger jag mig bara på om inget annat hjälper, eftersom jag har stekt ett moderkort i min ungdom genom en felaktig BIOS-flashning. BIOS (Basic input/output system) är de mest grundläggande inställningarna i en dator och ligger utanför Windows kontroll. Bara riktiga nördar ska hållas med sån’t. Tyvärr hjälper inget av tipsen.

Med garantikvittot i hand står jag åter på NetOnNet och naturligtvis är det samma kille som dagen innan. Jag är lite nervös för det där med den auktoritära klisterlappen som jag har demolerat, men han säger att man får öppna datorn ändå. Vi startar upp datorn, håller hakan i ena handen, nickar och suckar instämmande åt varningstriangeln i Enhetshanteraren. Ny dator blir det, men vad?

Jag gillade den verkligen och min sambo har en minivariant av samma märke, så jag kvitterar ut en likadan till. Vad är oddsen för att den ska ha samma fel?

Uppackning, start och test. Grafikkortet går som en dröm och ritar upp ett fantasilandskap i 1920 x 1080 pixlar med svävande öar bland molnen och en himmelsk borg med drakar. I’m in heaven!

Men säg den lycka som varar för evigt. 5 timmar senare är hela skärmen som ett intensivt stroboskop på ett disco. Ett epilepsiframkallande inferno!

Dagen därpå, igår, befinner jag mig för tredje gången på NetOnNet. Nu blir det pengarna tillbaka och med stor motvilja åker jag ut till jättebutikerna i Marieberg. NetOnNet verkar vara ”jinxat” för mig ett tag framöver.

Jag försöker på MediaMarkt istället och hittar så småningom en snygg expedit som jag vill ha, trots att det egentligen överstiger budgeten en smula

Elgiganten ska ha 2000 kronor mer för datorn som jag just kasserat! Det säger lite om prisnivån. Jag försöker på MediaMarkt istället och hittar så småningom en snygg expedit som jag vill ha, trots att det egentligen överstiger budgeten en smula. Nej, freudiansk felskrivning! Jag menar förstås dator!

Det är en Acer Aspire 5951G som ståtar med Intel i7-processor, 16 GB internminne och samma grafikkort (Nvidia GeForce GT 555M) som i MSI-datorn. Den har dessutom en löstagbar musplatta med touchskärm, som fungerar som mediafjärrkontroll. Otroligt tjusig bakgrundsbelysning på tangenterna har den också, bara det klart värt 10 000 kr. Den har även fingeravtrycksläsare, så jag kan nu logga in med mitt pekfinger. Fantastiskt!

Man skulle ha haft aktier i Apple…

Men, säger vän av ordning, den dator som nu verkar fungera är då din fjärde på tre dagar, inte den tredje. Besserwisser! Det var tre trasiga datorer, precis som de tre vise männen. Myrra, rökelse och guld i all ära. Man skulle ha haft aktier i Apple…

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *