När jag surfar runt på olika forum eller umgås med folk i olika kretsar blir jag alltmer övertygad om att det perfekta jobbet är något som är få förunnat. Det klagas på dåligt ledarskap i alla branscher. Mycket är säkert en företagskultur.
Det räcker med att ledningen som byts ut under några år kommer från helt annan bakgrund med andra tankesätt för att det ska skära sig. Särskilt ofta händer det med bruksmiljöer som levt skyddade, men blir införlivade i stora koncerner. Snabbt ska det in nya system, allt ska centraliseras och språket blir främmande för den som jobbat i den ”lilla” världen.
När allt ställs på sin spets och effektiviseringen ställer högre krav på den anställda som levt i ”skyddad verkstad” uppstår en hotbild mot det lugna och trygga. Där det tidigare fanns gluggar i schemat finns nu snarare överlappningar. Organisationen är inte optimerad för att klara topparna. Någon tid för att ha samkväm med kollegorna är inte att tänka på för många.
I en komplex organisation ställs högre krav på ledarskapet. En snabb titt på forum på nätet och diskussion med fackliga kollegor visar att det finns mycket att göra på den fronten.
Dels finns många gamla chefer kvar, som jobbat sig upp. De har fördelen av att känna alla delar av företaget. Det de saknar är utbildning i just ledarskap.
Andra har blivit värvade som chefer av befintliga chefer, insmugglade i resväskan. Skulle en sådan chef vara dålig är de nästan omöjliga att bli av med. De har sympatier hos ledningen och behöver inte vara där för sin fantastiska meritlistas skull, utan bara för att de kände rätt personer. Bli ovän med dem och din karriär i företaget är spolierad. Det spelar ingen roll att du lyckats bra i alla andra sammanhang och vet att du är kompetent.
Alliera dig istället med de kompetenta cheferna och nyckelpersoner som du kan ha nytta, glädje och stöd av i ditt jobb. Jag har alltid fungerat bäst med intellektuella chefer som resonerar istället för att ge order. Människor som jag skulle kunna tänka mig att umgås med på min fritid.
Rötägg stöter man på i alla sammanhang längs livets stig. Ta ett steg runt dem! Försök inte att slå hål på dem, för då kommer bara en vidrig stank att komma ur dem och förpesta din tillvaro!
Till sist ett citat av Adolphson & Falk (som jag lyssnar på just nu):
Bara för att ordning är en dygd,
vill jag inte se hur tiden rutas in.
Dagarna förgör min fantasi,
men i nattens lugn är tiden min.
Visionerna blir synliga.
Konturerna blir tydliga.
Mina vackraste ord väcks till liv.
Världen är min igen
som en nära vän,
och i nattens lugn är själen fri.